Vilket förbandsmaterial som krävs i en första hjälpen-låda styrs av samma föreskrift som resten av första hjälpen-beredskapen, AFS 2023:2. En låda som ser fullständig ut vid en snabb koll kan ändå vara fel utrustad för er verksamhet. En standardlista ger en bra grundnivå, men den vet ingenting om vilka skador som faktiskt är vanliga hos er. Det gör innehållet i lådan till en riskbedömningsfråga, inte bara en inköpsfråga.
Grundinnehåll som bör finnas nästan överallt
Oavsett bransch bör en första hjälpen-låda innehålla:
- Plåster i flera storlekar
- Kompresser, både mindre och större
- Elastiska och självhäftande bindor
- Sårtvätt
- Engångshandskar
- Sax och pincett
- Tejp
- Triangelförband
- Pocketmask, för säker inblåsning vid HLR
- Ögonskölj, om det finns risk för stänk eller partiklar
Det här är basen. Vilken bransch ni jobbar i avgör vad som ska läggas till, och hur mycket av varje sak.
Byggbransch och industri, högst risk
Bygg och industri har den högsta risken av de branscher vi jobbar med, och första hjälpen-utrustningen behöver spegla det. Utöver grundinnehållet bör ni räkna med:
- Större sårförband och tryckförband, för skär- och krosskador
- Ögonskölj i större volym, om arbetet innebär damm, spån eller kemikalier
- Brännskadeförband eller brännskadegel, vid svetsning eller heta arbeten
- Slitstarka handskar avsedda för första hjälpen, inte arbetshandskar
- Fler kit utplacerade på olika delar av arbetsplatsen, inte bara ett centralt skåp
För verksamheter med särskilt hög risk går det att bygga ut förbandsmaterialet ytterligare, till exempel med tourniquet för att stoppa kraftig blödning, blodstillande material som quick-clot, dextrosol vid lågt blodsocker, brännskadegel och skenor för tillfällig stabilisering. Det är inte standard för de flesta arbetsplatser, men relevant där riskbilden motiverar det.nnPå en byggarbetsplats eller i en industrilokal räcker det sällan med en enda första hjälpen-station. Om det är långt att gå, eller om arbetet sker på flera våningsplan eller i olika byggnader, förlorar ni tid som kan vara avgörande.
Kontor, lägst risk men inte noll
Kontor har lägst risk av de miljöer vi ser, men det betyder inte att grundutrustningen kan hoppas över. Vanliga situationer är mindre sår, fall, yrsel och incidenter i köket. Här räcker oftast grundkittet, men två saker underskattas ofta:
- Tillräckligt med handskar och kompresser, inte bara plåster
- Beredskap för hjärtstopp, alltså kunskap om HLR och tillgång till hjärtstartare, även om det känns avlägset i en kontorsmiljö
Ett vanligt misstag är att tro att låg fysisk risk betyder låg risk överlag. Hjärtstopp bryr sig inte om vilken bransch ni jobbar i.
Alla branscher däremellan
Bygg, industri och kontor är ytterpunkterna, men de flesta arbetsplatser hamnar någonstans mitt emellan: lager, verkstad, skola, vård, handel, transport. Vi anpassar innehållet efter er specifika riskbild oavsett bransch, snarare än att utgå från en färdig mall. Kontakta oss så går vi igenom vad som är relevant för just er verksamhet.
Vill ni ha ett första hjälpen-kit som redan är sammansatt efter er riskbild istället för att sätta ihop ett själva, se vårt Första Hjälpen-kit.
Vanliga fel som gör lådan mindre användbar
Det vanligaste felet är inte att något helt saknas, utan att det som används mest tar slut medan mer sällsynta produkter blir liggande. Ett kit kan se välfyllt ut vid en snabbtitt men ändå sakna tillräckligt med handskar och kompresser, det som faktiskt går åt.
Placeringen är ett annat vanligt problem. Utrustning som är inlåst, står i ett kontor dit inte alla har tillträde, eller är skymd av annat material, hjälper ingen när det är bråttom. Lådan ska synas, vara skyltad och stå där folk faktiskt arbetar.
Sist, hållbarhetsdatum. Ögonskölj, sterila förband och andra engångsprodukter har utgångsdatum. Om ingen har ansvar för påfyllning och kontroll uppstår luckor snabbt, särskilt i plåster, handskar och kompresser. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om utformning av arbetsplatser ställer också krav på första hjälpen-beredskapen, se Arbetsmiljöverket.
Kom igång med första hjälpen-utrustning och utbildning
Vill ni ha hjälp att komma igång, eller bara ställa en fråga? Fyll i formuläret så hör vi av oss.
Vanliga frågor om första hjälpen-lådan på jobbet
Vad ska finnas i en första hjälpen-låda på jobbet?
Grundinnehållet är plåster i flera storlekar, kompresser, bindor, sårtvätt, handskar, sax, pincett, tejp, triangelförband och ögonskölj vid risk för stänk. Vilket som läggs till utöver det beror på branschens riskbild.
Behöver alla branscher samma innehåll?
Nej. Bygg och industri har högst risk och behöver mer omfattande utrustning, bland annat större sårförband, brännskadeprodukter och fler utplacerade kit. Kontor har lägst risk men bör ändå ha ett fullständigt grundkit och beredskap för hjärtstopp.
Hur ofta ska första hjälpen-lådan kontrolleras?
Regelbundet, och alltid efter användning. Produkter med utgångsdatum, som ögonskölj och sterila förband, måste bytas i tid. Utse en ansvarig funktion så att kontrollen inte blir personberoende.
Räcker det med en första hjälpen-låda, eller behövs utbildning också?
Utrustning utan utbildade kollegor blir lätt passiv utrustning. Första hjälpen-kit fungerar bäst tillsammans med utbildning i första hjälpen och HLR, se vår första hjälpen-utbildning.
